Nu är jag i Göteborg!

Äntligen hemma. Ja, gött. ^

Det blev en längre resa än väntat, flög från Phoenix till New York till Stockholm. Sedan tog jag tåg och buss till en liten håla utanför sthlm och hälsade på min vän Nathalie.
Det är lite kewl, jag var nämligen där förra året exakt samma datum. Det var också en av de lite dåligare tiderna i mitt liv haha så det var lite jobbigt. Eller snarare konstigt. Jag fick flashbacks och världens typ saknad-attackerna.
Jag drömde konstigt också. Som en dröm där jag stog i ett vitt. oändligt, lysande rum och bara gick och gick. Ibland kom det dörrar och öppnade sig, utanför dörrarna var det stora gröna ängar, men när jag försökte gå igenom dom försvann dom och en stor dröm bubbla med olika ord för varje gång kom och slog mig i huvudet.

Jag var verkligen trasig då. Jag hade aldrig kunnat tro att jag, ett år senare, skulle stå på samma plats och flina och tänka "fan vad det är vackert ändå". Jag är så glad att allt det där är över.
Men det var svårt att sprida glädje när man återvände till den plats där man vandrat så många gånger. Till den plats där jag var med om så mycket att jag inte ens skulle kunna skriva ner det här. Allting rusade bara emot mig med en sån kraft att jag inte visste om jag skulle skratta eller gråta. Det känns overkligt att vara tillbaka, ett år senare.

Vi festade i ladan, och idag tog vi tåget ner hit.

Så nu är jag här. Hemma. I Joels lägenhet med Joel, öl och andra fina vänner! Jag har inget speciellt planerat i sommar bortsett från hultan och arvika men det känns gött. Jag ska bara passa på att träffa alla jag har saknat så mycket!

Jag vet inte om det är alkholen som talar men alltså FAN vad allt känns härligt äckligt underbart bra.