Varför kan jag inte sluta tänka på dig?

Jag är på dåligt humör. Nedstämt. Känner en liten vind av meningslöshet.
Kom hem tidigt ikväll, Jag och några kompisar satt ute och prata förut och tog en öl, så kom vi in på frågor om livet och sånt och jobbiga saker som hänt i ens liv. jag satt mest tyst, för jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. sedan dess blev jag på dåligt humör. det har för övrigt vart en skit dag, har bara vart jättejättearg och stressad. Jag mår verkligen bättre nu, i allmänhet, det känner jag verkligen. Men det känns som det där dåliga börjar smyga sig fram igen, långsamt. Jag orkar inte det, jag orkar verkligen inte igen. Jag hatar att må dåligt, och jag hatar att hata mig själv. Men ändå kan jag inte inte hata mig själv.
jag är livrädd för att leva, men jag är dödsrädd för att dö.

Imorgon är det valborg, då ska alla supa skallen av sig och sina problem. Vilket betyder att jag också ska det! Det är bra...
nu ska jag lägga mig i sängen och typ inte må bra, fan, vad tråkigt. Jag HATAR att sova själv. gör ju typ aldrig det, och då blir man van att alltid sova med någon, så känner man sig extremt ensam när man väl ska sova själv och det suger balle. Hejdå godnatt