Vakna

Men man tänker ju som alla andra, kan väl aldrig skada om man tar nåt glas på vardagen, kanske några stora starka på den lokala baren och några extra glas på nästa när den första stänger

Sen via tappen till nån efterfest man skulle ratat och den är självklart lika röten som man kunde ana så man försvinner ut i natten med en stulen cava, sen via seven för en kaffe för att vakna lite

Sen vill man hem och undrar varför vagnen aldrig kommer, man vevar vilt med armarna men ingen taxi stannar, man kollar klockan på mobilen gång på gång och somnar och får mobilen stulen av nåt gäng med gangsterungar. Man vaknar till när vagnen kommer så man snubblar på och träffar nån med bärs man känner så det rullar på och man glömmer trycka när man skulle av, men han man känner har en lägenhet på sannaplan och vips så har man lyckats landa nästa efterfest, man ringer halva majorna och frästar dit dom lätt, sen får man hålla med nån tjej fast käften luktar häst och kanske är hon söt och röten nog att bli ens nästa ex. Sen är det samma gamla visa, ut på gatan, ner till seven, köpa kaffe så man vaknar och en öl på färden. Man kommer hem till tomma rum och blir så jävla däven att man tar på sig allt igen och går tillbaks till festen och där har nästan alla somnat men vi sitter kvar, nån räv som nån har plockat med sig från mariaplan, man lyssnar på när han berättar om sitt sjuttiotal, om hur han alltid var en sån som bruka braka loss totalt, alltid utan minste tanke på morgondan. Om hur han bruka stanna kvar och ta ett extra glas, om hur han gick från bärs till vin till sprit till tända gas, om hur han rökte första pukan på ett släktkalas, och testa horse när alla nöjde sig med bärs och ah. Man ser en saga som tar början där man själv är nu, och börjar undra om man kanske borde tagga ner, fast man vet att om man inte börjar knarka nu, så är väl chansen ganska liten att man halkar dit. 

Så man knäcker sig en sista, rullar upp en cigg, sveper burkern medans pundarn blandar upp en sil, man tänker till innan man knäpper upp en sista till, att man är ändå inte ensam om att knulla upp sitt liv. Man börjar inse att det nog är dags att knoppa in, men sen får festen liv igen när nya droppar in, och nån har med sig lite pulver och en droppe gin, och klockan är ju bara barnet så man hoppar in, drar ett streck i varje borre för att vakna upp och ett par rejala drag på nåt dom passar runt och kanske några linor till, men bara för att vara social och några puffar till, du vet man rundar av.

Vill aldrig komma till den dagen då man tänder av, och festen dör och man förstår att man står ensam kvar och alla polare har villa jobb och elva barn. Man är ju hög på livet själv behöver ingen jävla drog och allt man trycker i sig är ju bara lite krydda det kan vara några bärs, kan vara lite hydda, vi sociala invalider måste ha vår krycka, ändamålet helgarmedlen när man söker egen lycka

Men man tänker ju som alla andra, det kan väl inte skada om man inte skadar andra 

En liten knapp som rundar av ens mest basala smärta, man ska ju ändå klara av att jobba hela veckan...