Ond cirkel

De senaste veckorna har jag haft en svacka då jag är typ trött på livet...då jag bara inte orkar, orkar inte göra något vettig eller det jag ska göra vilket bara leder till ångest över att jag inte gör det, som jag försöker bedöva med alkohol och droger typ. Och det i sin tur leder ju egentligen bara till ännu mer sämre, åtminstone när man inser att man måste sluta, och sluta fly från problemen. Det blir en ond cirkel. Ibland är det bara skönt att faktiskt få glömma allt för en stund, det kan man behöva ibland, men då måste man ta tag i det sen, jag vet att allt kommer till ytan till slut. Och då vill man ha mer, för att fortsätta dämpa det man inte orkar. Och nu har jag fastnat i denna onda cirkeln. Orkar inte heller anstränga mig för att fixa det, för det här är det enda jag vill göra just nu. Men så fort det inte finns något rus så inser man att det är dags att gå tillbaka till verkligheten, men man vill ju verkligen inte, och så får man ännu mer ångest. Och det blir mer och mer och mer. Kaos. Fan detta funkar inte. Haha jag pallar verkligen inte, orkar inte ens tänka, imorgon behöver jag fakka ur. Och här är jag igen, åter igen stöter bort det, men det får la vara så då för jag kan inte komma på nåt bättre. auhöhlhööö, godnatt