fredag 3 juni 2011

Vart är botten som jag söker efter?

Idag har jag legat på golvet och skrikit och gråtit så mycket att jag inte kunnat andas, tills jag hostade och spydde, oavbrytet i två timmar. Jag visste inte vad jag skulle göra, jag bara grät och grät och grät. Jag svalde flera kartor tabletter och skar ett dumt djupt jack i benet som aldrig slutar blöda. Jag kunde inte sluta skaka. Jag var verkligen nära på att ta livet av mig, jag visste ingenting, jag ville bara dö. Vad fan händer med mig? Sen satte jag mig i duschen i ytterliggare en timme. Släckte alla lampor så det blev helt svart, skruvade på skållhett vatten. Har precis lyckats lugna ner mig, mina ögon är helt svullna, jag mår illa och det känns som mitt huvud ska sprängas och mina lungor och mitt hjärta ska gå i tusen bitar. Det känns som min kropp består av bly.
Jag blir rädd för mig själv. Vafan har hänt... Allt är så konstigt och jag orkar inte.


Nu tar jag en paus från allt.

Inga kommentarer: