Vi snackade alltid om att när du slutat skolan skulle vi åka iväg från allt med en stulen bil, långt bort, tills vi hittade det där, the ultimate. Du lovade att du aldrig skulle lämna mig. Du hade aldrig lämnat mig, du hade aldrig svikit mig, du hade alltid hjälpt mig. Men nu svek du mig. Hur fan kunde du göra det? Hur fan kunde du låta mig se dig ligga där helt jävla livlös? Jag har nog aldrig vart så rädd. Jag hatar dig. Fast nej. Jag vet inte. Jag kanske får igen nu efter den gången fick uppleva samma sak. Men jag försvann aldrig på riktigt. Det här får inte vara sant. Det går inte. Går inte. Jag väntar fortfarande på att du ska ringa och säga att allt är ett skämt. Gör det då. Du lämnar ett stort jävla hål i mig och så jävla många andra. Förstår du hur mycket vi kommer sakna dig? Det finns fan inga ord. Det går inte. Får inte vara så. Och jag har fortfarande inte fått in det i hjärnan. Jag kan inte sova, jag kan inte äta, jag kan inte tänka och jag inte heller inte tänka. Jag vet inte. Jag vet inte. Snälla någon, säg att inte är sant. Imorgon är du tillbaka och allt är som vanligt. Jag åker hem till dig efter skolan, vi sitter på balkongen och tittar ut över alla husen i linné. Fan. Jag har så jävla mycket tankar som snurrar runt men när jag väl ska försöka säga dom till någon får jag inte fram nåt. För jag kan verkligen inte förstå. Jag vill inte förstå. Det är bara ett totalt jävla mörker i mitt huvud. Varför sa du inget? Jag visste ju inte.
Jag har lyssnat på din favoritlåt hela dagen, there was a time when you let me know what's really going on below, but now you never show that to me do you, remember when i moved in you and the holy dove was moving too, and every breath we drew was hallelujah, alla våra jävla miljarder minnen har åkt förbi, jag har ring till din mobil säkert tusen gånger och lyssnat på telefonsvararen. Ibland har jag glömt bort, undrat varför du inte svarar eller hör av dig. Det här har nog vart världens längsta dag. Även fast jag bara legat i sängen och grinat oavbrytet som en liten treåring. Kom tillbaka. Du har vart med mig hela livet, vi har fan växt upp ihop, det har alltid vart du som alltid fanns där, det var du som stoppade mig när jag nästan föll ner i drog skiten, det var du som peppade mig till att klara skolan, det var du som var först där på morsans begravning och fick mig att ens gå dit, det var du som satt med mig dag som natt när jag behövde det, det var du som hjälpte mig upp ur skiten. Jag vet inte.